TEMA DIGITALISERA MED SANS
PaperMess kommer att fortsätta ifrågasätta den fart som vår värld digitaliseras med. Vi måste förstå att som i alla andra fall, finns det ekonomiska bottnar i digitaliseringen. Ingenjörer får betalt för att arbeta fram teknologiska lösningar och tänker nada på vad konsekvenserna kan bli. Den här artikeln sammanfattar en rad slutsatser som gjorts genom vetenskapliga studier. Den publicerads på lovepaper.org hösten 2023. Det är nog dags att vi börjar förstå allvaret i det här – för vi håller på att skrota hela generationer. Det finns alldeles för tydliga avigsidor som numera kan anses vara ledda i bevisning.
Under de senaste 20 åren har teknologiska hjälpmedel tagit sig in i stora delar av våra liv. Utvecklingen av bredband, smartphones och bärbar teknologi har förändrat hur vi kommunicerar, hur vi får tillgång till information och hur vi arbetar och lär oss. Även om många av dessa förändringar utan tvekan är positiva, finns det växande bevis på motsatsen. Forskare börjar tvivla på det ökande beroendet av teknologi i studenternas klassrum. Under de senaste 10 till 15 åren har det skett en gradvis övergång från pappersbaserade läromedel i skolor till digitala och online-läromedel. Denna övergång accelererade snabbt under pandemin när nästan alla skolor flyttade undervisningen online. Forskning har visat att detta ökande beroende av digitala metoder och resurser kan påverka elevernas förmåga att lära sig och komma ihåg information negativt. Det finns också växande oro över den påverkan digital teknologi har på det mentala hälsotillståndet.
Inlärning analogt eller digitalt
2018 undersökte forskare i Israel och Spanien i 54 studier, med mer än 171 000 respondenter, som jämförde läsning från digital text och tryckt text. De fann att förståelsen var bättre överlag när människor läste tryckt text jämfört med digital text. På samma sätt visade en studie som involverade miljontals gymnasieelever i de 36 OECD-länderna, att de som använde datorer flitigt i skolan ”presterade mycket sämre i de flesta läranderesultat, även efter att ha tagit hänsyn till social bakgrund och studentdemografi”. Samma studie avslöjade också att fjärdeklassare (ca 9-10 år) ”som använde surfplattor i alla eller nästan alla sina klasser hade i genomsnitt lägre läsförmåga än de som aldrig använde dem – en uppmätt skillnad som motsvarar en hel årskurs.”
Det värsta är att man tror man lär sig
Patricia Alexander är psykolog vid University of Maryland i USA som studerar hur vi lär oss. Hon har upptäckt att även om elever tror att de lär sig mer när de läser online, visar tester att de faktiskt lär sig mindre än när de läser tryckt material. En del av problemet kan tillskrivas den hastighet med vilken vi vanligtvis läser text på en skärm, mycket av detta är lättförståeliga textmeddelanden eller sociala mediainlägg. När det gäller att läsa mer komplex information på skärm, som kräver mer uppmärksamhet och eftertanke, tenderar folk fortfarande att skumma istället för att läsa ordentligt. Ett inlärt beteende. Förutom att skärmarna uppmuntrar oss att läsa snabbt, innebär läsning online vanligtvis scrollning, vilket kan göra det svårt för hjärnan att skapa mentala kartor som hjälper oss att komma ihåg. När man läser en tryckt bok är det till exempel lätt att veta ungefär vilken sida man är på, men det är mycket svårare när man scrollar texten på en skärm. Vidare avslöjade en liten studie, publicerad 2019, att det inte bara är vid scrollning som hjärnan har svårt att skapa mentala kartor: när en grupp på 50 deltagare ombads läsa en 28-sidig berättelse, läste några av dem en tryckt version medan andra läste berättelsen på en e-bok. De som läste den tryckta versionen förstod kronologin i handlingen bättre än de som läste den digitala versionen.
Bättre att anteckna analogt
Fördelarna med pappersbaserade läromedel är inte begränsade till läsning, att skriva på papper i stället för att skriva på ett tangentbord kan också ge bättre resultat. En studie från 2014 jämförde resultatet av studenter som tog föreläsningsanteckningar för hand med de som tog anteckningar på en bärbar dator. När det kom till att testa eleverna på deras kunskap om informationen, fick de lov att granska sina anteckningar i 10 minuter innan testet. ”De som tog anteckningar för hand presterade bättre på både faktiska och konceptuella frågor.”
Bärbara datorer i klassrum bör användas med försiktighet
Författarna till studien drog slutsatsen att ”användning av bärbara datorer kan negativt påverka prestationen på utbildningsbedömningar, även — eller kanske särskilt — när datorn används för sitt avsedda syfte att ta enklare anteckningar. Av den anledningen bör användning av bärbara datorer i klassrum betraktas med en hälsosam dos försiktighet. Bärbara datorer kan göra mer skada än nytta i ett klassrum.”
Kanske en av de mest märkbara skillnaderna mellan att läsa tryckt material jämfört med att läsa på en skärm är distraktioner. När vi läser från en skärm är vi oftast uppkopplade till andra tjänster, som medför pop-ups och pling från sociala medier, e-post och textmeddelanden, allt som avleder vår uppmärksamhet och bryter koncentrationen. Även i skolor, beroende på skolans policy, kan detta vara ett problem, särskilt när teknikkunniga elever vet hur man kringgår brandväggar och andra restriktioner.
Mental Hälsa, stress och blåljus
Det finns växande oro över påverkan av digitala enheter på mental hälsa, inklusive ökade nivåer av ångest och depression. Med enheter som nu används av elever i skolan, såväl som utanför, finns det för lite respit från den ständiga stimulans de levererar. Pappersbaserade läromedel, förutom att ge kognitiva fördelar, ger också en mycket behövd paus från den digitala världen. I en studie utförd av forskare vid University of Washington fann man att elever som använde pappersbaserade planeringsverktyg var mindre benägna att uppleva symptom på ångest och depression än de som använde digitala planeringsverktyg. Studien, publicerad 2017, involverade 264 grundutbildningsstudenter som slumpmässigt tilldelades att använda antingen ett pappersbaserat eller ett digitalt planeringsverktyg. Forskarna fann att de elever som använde det pappersbaserade planeringsverktyget rapporterade lägre nivåer av ångest och depression än de som använde det digitala planeringsverktyget. Den negativa effekten av digitala enheter är inte begränsad till deras användning under dagen. Det blåa ljus som dessa enheter avger, påverkar också hur vi sover. En studie utförd av forskare vid University of California, Los Angeles, fann att de som läste från en surfplatta tog längre tid att somna, hade mindre REM-sömn och kände sig mindre utvilade på morgonen än de som läste från en pappersbok. Dålig sömnkvalitet kan medföra en rad negativa hälsokonsekvenser. Förutom att påverka den mentala hälsan negativt, ökar det också risken för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Slutsats
Ovan är bara några exempel på en växande mängd forskning som tyder på att borttagandet av pappersbaserade läromedel kan vara skadligt för elevers förmåga att lära sig och komma ihåg information, såväl som deras övergripande välbefinnande.
Jämfört med människors användning av papper som ett utbildningsmedium är digitala och onlineverktyg fortfarande till stor del i sin linda, med mycket forskning kvar att göra om deras påverkan på våra liv, både bra och dåliga. Därför måste vi ifrågasätta hastigheten och övergången från pappersbaserade till digitala och online läromedel.
Källa: https://lovepaper.org/the-importance-of-paper-based-materials-in-education
Tills nästa PaperMess – må väl!
Måns Löfgren