Då är PaperMess tillbaka efter ett skönt sommaruppehåll. Det här inlägget blir det längsta hittills – just sayin.
Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör. Vi har låtit det digitala umgänget helt ta över våra liv. Hur skall vi då skydda barnen från samma sak? Är detta pudelns kärna? Att vi helt enkelt är en så stor del av problemet att vi inte klarar av att hitta rätt i hur vi skall förhålla oss till det. Ja, vi kommer att tappa generationer – men var är vi själva? Har ni tittat er omkring på en restaurang? Gör det! Man häpnar hur folk med stor disrespekt, ägnar sig åt ett annat umgänge via telefonen än det faktiska som pågår – så sorgligt. Eller filmandet på events. När skall de titta? Varför inte titta live?
Bloggen Papermess, har de senaste två åren uppmärksammat böcker och artiklar på temat digitalisering och mental ohälsa. Några finns angivna i slutet på det här inlägget. Under hösten kommer ett antal inlägg publiceras under temat; ”Digitalisera Med Sans”. Syftet är att plocka fram mer eller mindre vetenskapliga fakta och hänvisningar till artiklar och undersökningar. När det gäller det här ämnet så är det tydligt att, ju mer man gräver – desto mer förstår man i vilken djup dynga vi står. Skicka gärna tips och länkar på faktakällor i ämnet som du snubblar över, så jag kan gräva lite mer.
Maila gärna detta till mans@skybluemedia.se
PaperMess postar alltid på fredagar klockan 11 – hösten kommer såklart att innehålla annat än temat Digitalisera Med Sans”
Kort nuläge 2024
I dagens digitala samhälle är mobiltelefoner och annan teknik en integrerad del av vår vardag. Enligt en rapport från Statens medieråd (2020) har över 90% av svenska ungdomar tillgång till en smartphone. Denna tekniska revolution har förändrat hur ungdomar kommunicerar, lär sig och underhåller sig. Med denna teknologiska utveckling kommer också nya utmaningar och frågor om hälsa och välbefinnande.
Mobilfri ungdom
Under juli 2024 har GöteborgsPosten publicerat flera intressanta artiklar. Bland annat en artikel från TT som berättar om folkrörelser som går ut på att sluta sig samman för att få till en förändring av hur digitala hjälpmedel används i vardagen i allmänhet och skolan i synnerhet. Vidare skrev @adamcwejman en söndagskolumn den 28 juli i GP med inriktningen att våra ungdomar i princip idkar barnarbete för tech-bolagen.
Idén om en mobilfri ungdom kan verka utopisk i vår nuvarande teknologiska era, men den har sina fördelar. Att vara mobilfri kan innebära att ungdomar får mer tid till att engagera sig i fysiska aktiviteter, umgås ansikte mot ansikte och delta i hobbies utan distraktioner. Studier visar att fysisk aktivitet inte bara förbättrar fysisk hälsa utan också mentalt välbefinnande genom att minska stress och ångest. Att umgås personligen med vänner och familj främjar djupare och mer meningsfulla relationer jämfört med de ofta ytliga interaktionerna online.
Dock är det en utmaning att få ungdomar att minska sitt mobilanvändande, eftersom många ser sina telefoner som en oumbärlig del av sitt liv. Tekniken erbjuder snabb och enkel tillgång till information, underhållning och sociala nätverk, vilket gör det svårt att föreställa sig en vardag utan den. Föräldrar och skolor spelar en viktig roll i att vägleda ungdomar till en balanserad användning av teknik genom att sätta tydliga gränser och uppmuntra aktiviteter som inte involverar skärmar. Adam Cwejman efterlyser i sin söndagskolumn en typ av fackföreningsliknande rörelse, där man går samman mot dessa problem på samma sätt som man gör mot dåliga arbetsförhållanden.
Att inte få vara med…
Förr, när jag växte upp -eller ja, när jag var i 25-30-årsåldern fanns det en sak som gav ett sting i hjärtat. Det var när jag hörde ”tack för igår” mellan mig närstående personer. Något kul hade hänt och jag var inte en del av det. Jag var exkluderad. Att inte få vara med, att bli utelämnad, är illa för vårt sociala jag. Det kommer ur vårt behov av att finna skydd i flocken mot hot. I tidernas begynnelse var det lika med säker död att förskjutas ur flocken. Därför är det – än idag – bland de värsta av känslor. Kommentaren ”tack för senast” kunde ju dyka upp någon gång i månaden – man kan inte vara med överallt och den ”törnen” gick såklart att hämta sig från.
I en normalmänniskas flöde på Instagram eller Facebook, är strömmen av sammanhang som man inte varit med i, ständigt pågående. Det är selfies med ett matsällskap som tackar för värdskapet och maten, sällskapet på resan, besöket på landet eller femkampen på Liseberg. Hela grejen bygger på detta. Det finns bara ett megaproblem med detta; Det är ett ständigt pågående flöde av ”tack-för-senast”-kommentarer som för vissa, hela tiden, leder till känslan – jag var inte där. Det kan man, ju vuxnare man är, hantera och bearbeta. Men våra ungdomar… Herregud – vem kan mot bakgrund av detta inte förstå att det leder till mental ohälsa? Detta fenomen benämns FOME – Fear Of Missing Out. Tillhör du de som nu tänker, ”jäklar, detta måste barnen skyddas mot”. Well – inte bara barnen säger jag, vi är en hel population i fritt fall”.
Fear Of Missing Out
Fear Of Missing Out, eller FOMO, är en term som beskriver den ångest som uppstår när en person känner att de missar viktiga händelser, upplevelser eller interaktioner som andra deltar i. FOMO är starkt kopplat till sociala medier OCH är själva drivkraften, där ungdomar konstant exponeras för uppdateringar om andras liv. Denna konstant tillgängliga ström av information kan skapa en känsla av att alltid behöva vara uppkopplad och engagerad för att inte missa något viktigt. Då förstår man också att FOMO i många fall leder till överdriven användning av sociala medier, vilket i sin tur kan påverka ungdomars mentala hälsa negativt. Studier visar att hög skärmtid på sociala medier kan öka risken för depression, ångest och sömnproblem. För att motverka FOMO är det viktigt att ungdomar lär sig att vara medvetna om sina känslor och utveckla strategier för att hantera dem. Det kan handla om att ta regelbundna pauser från sociala medier, begränsa sin tid online och fokusera på aktiviteter som ger verklig tillfredsställelse.
Skärmtid
Med skärmtid menas den tid som spenderas framför skärmar, inklusive datorer, smartphones, tablets och TV. För många ungdomar utgör skärmtid en betydande del av deras dag, både i skolan och på fritiden. Teknik kan vara ett värdefullt verktyg för lärande och underhållning men det finns också risker förknippade med överdriven användning. Alltså finns det två sidor även på detta mynt. För mycket skärmtid kan bidra till stillasittande beteende, vilket är kopplat till en rad hälsoproblem som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dessutom kan långvarig exponering för skärmar leda till ögonproblem som trötta ögon och suddig syn. Påverkan på sömnen är också betydande; det blå ljuset från skärmar stör kroppens naturliga dygnsrytm och gör det svårare att somna och sova gott.
För att hantera skärmtid är det viktigt att skapa en balanserad rutin. Föräldrar kan sätta upp regler för hur mycket tid som får spenderas framför skärmar och uppmuntra till alternativa aktiviteter som sport, läsning och kreativa projekt. Skolor kan också spela en roll genom att integrera rörelse och pauser i det dagliga schemat samt utbilda elever om hälsosamma teknikvanor – och motsatsen.
Sammanfattningsvis
I en värld där teknologin är ständigt närvarande är det avgörande att hitta en balans mellan att dra nytta av dess fördelar och att skydda vår mentala och fysiska hälsa. Genom att vara medvetna om utmaningar som FOMO och överdriven skärmtid, och genom att främja ett liv som inte är helt beroende av skärmar, kan vi leva ett mer balanserat och hälsosamt liv. Mobilfri ungdom är kanske en utopi – men att sträva efter mer balanserade teknikvanor är ett realistiskt och nödvändigt mål.
Tidigare blogg-inlägg på temat:
Den 3 februari 2023 lades första inlägget på temat upp. Vad all digital information gör med vår psykiska hälsa. https://papermess.skybluemedia.se/161-varfor-digitalt-kan-vara-forodande
Den 12 januari 2024 lades ett blogginlägg upp med nyheten att man i Andalusien, Spanien, bestämt att – from november 2023 införa begränsningar kring telefonanvändandet i skolmiljön.
https://papermess.skybluemedia.se/210-andalusien-forstar
I april 2024 avhandlades, hur vi rent generellt, oavsett ålder, håller på att få koncentrationssvårigheter kopplat till användandet av smartphones och andra smart devices.
https://papermess.skybluemedia.se/222-koncentrationssvarigheter
Det följdes upp med en recension av Johann Hari´s bok – stulet fokus
https://papermess.skybluemedia.se/229-stulet-fokus-en-bok-du-bor-lasa
Tills nästa PaperMess – må väl!
Måns Löfgren