TEMA DIGITALISERA MED SANS
PaperMess har skrivit om det här tidigare men det tål att repeteras och i lite annan form.
The Two Sides Team publicerade 21 februari 2024 en artikel som beskriver läget med homo sapiens fördumning. Vi har i alla tider motarbetat innovationer som upptar vår tid. Det var inte länge sedan TV:n gick under epitetet ”Dumburken”. Men det här problemet är validerat och på riktigt – och det är illa.
Enligt ny forskning är svaret ja – vi tappar förmågan att djupläsa. Oro över förlusten av denna grundläggande färdighet är störst för barn som övergår från att ”lära sig läsa” till att ”läsa för att lära”, vanligtvis runt nio- eller tioårsåldern.
I en nyligen publicerad artikel i tidningen The Guardian, refererar den amerikanske journalisten John R. MacArthur till den senaste undersökningen av USA´s utbildningsdepartement, som ”fann att textförståelseförmågan hos 13-åringar hade minskat med i genomsnitt fyra poäng sedan det Covid-drabbade läsåret 2019-2020. Ännu mer alarmerande är att det genomsnittliga tappet var sju poäng jämfört med 2012 års siffra. Resultaten för de sämst presterande eleverna föll under den läsnivå som registrerades 1971, då den första nationella studien genomfördes.”
Han påpekar att Covid-19 och nedstängningar under pandemin, då undervisningen tvingades ske online, till stor del är orsaken till nedgången. Han uppehåller sig också en del vid att det är märkligt lite diskussion om hur våra upplysta skärmar ställer till det i avseendet läsförståelse.
Problemet med att läsa digital text
Att läsa text på en digital skärm – i jämförelse med tryckt text på papper, innebär stora utmaningar. Inte minst med tanke på att de digitala enheterna som används också levererar mängder med distraktioner. Det handlar också om hur vi läser digitala texter, vilket ofta innefattar scrollning, oavsett om det är ett textmeddelande från en vän, en onlineartikel eller en viktig text i lärosyfte som tillhandahålls av en lärare. Vi har i en tidigare artikel beskrivit en växande mängd forskning som undersöker effekten av att läsa digitala texter jämfört med tryckta. Utfallen är helt samstämmiga i att text och information tryckt på papper på alla sätt medger en bättre möjlighet till att ta till sig informationen på ett djupare plan. I sin artikel lyfter MacArthur fram den senaste studien som avslöjar de negativa konsekvenserna av att läsa digitala texter jämfört med tryckta. Studien, utförd av ett team neurovetenskapsmän lett av Dr. Karen Froud vid Columbia University’s Teachers College i USA, involverade 59 barn, i åldrarna 10 till 12 år, som ombads att läsa originaltexter på papper och på skärm. De fann att deltagarna läste mer ingående när de läste en text på papper jämfört med på skärm där ”ytlig läsning observerades”.
Vad är djupläsning?
Före tillkomsten av digitala texter läste djupläsning i större utsträckning. Djupläsning handlar inte bara om att lära sig vad texten säger, utan också om att förstå vad den betyder. Det kräver fokus, vilket innebär att det inte får finnas några distraktioner, något som i vår alltmer digitaliserade värld är svårt att uppnå. Djupläsning är en utmaning för de flesta idag, även för dem av oss som växte upp före den digitala eran. Men för barn som lär sig i skolan, där digitala texter har blivit allt vanligare de senaste åren, finns anledning till stor oro. I en artikel från 2009 ”The Importance of Deep Reading” framhöll forskaren, läraren och förespråkaren för barn och läskunnighet världen över, Maryanne Wolf, tillsammans med författaren till ”Learning to Read in A Digital World”, Mirit Barzillai, de utmaningar som djupläsning innebär för barn:
”Med djupläsning menar vi den uppsättning sofistikerade processer som driver förståelse och som inkluderar logiskt resonemang och förmåga till att dra slutsatser via fakta, kritisk analys, reflektion och insiktsförmåga. En van läsare behöver millisekunder för att genomföra dessa processer; en ung hjärna behöver år för att utveckla dem. Dessa avgörande tidsdimensioner är potentiellt hotade av den digitala kulturens genomgripande betoning på omedelbarhet, informationsöverflöd och ett mediedrivet, kognitivt mönster som belönar snabbhet och hämmar eftertanke både i vårt läsande och i vårt tänkande. Om man ska döma av läsbedömningarna av barn i USA och Sverige håller Wolfs och Barzillais farhågor nu på att förverkligas. Det finns dock åtgärder som kan – och vidtas – för att motverka de skadliga effekterna av den digitala världen på läsning.
Återinföra pappersbaserade texter i skolor
I Sverige, efter en ”hyper-digitaliserad strategi för utbildning”, tar landets skolor nu steg för att återinföra fokus på tryckta böcker, tyst lästid och handskriftsövningar. Åtgärden kommer efter en nedgång i barnens läsförståelse liknande den som upplevts i USA. En internationell bedömning avslöjade en minskning i läsnivåerna för svenska fjärdeklassare
Slutsats: Print är bättre för lärande
Den växande mängden forskning som undersöker skillnaderna mellan att läsa tryckt text och digital text ger en allt tydligare bild av att tryckt text är bäst när det gäller lärande. I sin artikel i The Guardian citerar MacArthur Froud och hennes team, även om de är motvilliga att ge strikta rekommendationer; ”Vi anser att dessa studieresultat motiverar oss till att ansluta oss till de som föreslår att vi inte bör överge tryckta böcker ännu, eftersom vi kunde observera fördelar vid djupläsning, när det sker i tryckt form.”
Källa: https://twosides.info/UK/are-we-losing-our-ability-to-read-deeply
Tills nästa PaperMess – må väl!
Måns Löfgren