Detta blogginlägg kommer från en utskrift/sammanfattning av ett poddavsnitt (Nr 225) från Speaking of Psychology som ges ut av American Psychological Association. Där intervjuar Kim Mills, Gloria Mark i februari 2023. Hela artikeln med möjlighet till att höra på intervjun finns här: https://www.apa.org/news/podcasts/speaking-of-psychology/attention-spans
Vi kan väl bara enas om att det fan inte ser bra ut….
De flesta av oss är mer eller mindre konstant uppkopplade till våra datorer och smartphones som är källor till distraktion. Forskning visar tydligt att människors uppmärksamhet under de senaste decennierna har minskat påtagligt. Gloria Mark, Filosofie Doktor, vid University of California Irvine, pratar om hur internet och digitala enheter har påverkat vår förmåga att fokusera, varför multitasking är så stressande och hur förståelse av vetenskapen om uppmärksamhet kan hjälpa oss att återfå vårt fokus när vi behöver det.
När hade du senast, en hel dag helt fri från digitala distraktioner? Inga textmeddelanden, inga e-postaviseringar, inga sociala medier och inget planlöst surfande på internet. Det kan vara svårt att tänka på när du senast hade ens en teknikfri timme. Nuförtiden lever de flesta av oss, våra liv kopplade till våra datorer och våra smartphones och ibland kan det kännas omöjligt att koncentrera sig djupt på någonting under en längre tid.
Forskare har faktiskt hittat bevis för att vi, under de senaste decennierna, har tappat i uppmärksamhetsförmåga avsevärt. Så; hur har internet och digitala enheter påverkat vår förmåga att fokusera och vara uppmärksamma? Vad innebär det att vara uppmärksam på något? När du bombarderas av olika uppgifter, meddelanden och e-postmeddelanden; Är det då möjligt att multitaska och hantera dem alla effektivt? Eller är produktiv multitasking en myt? Hur kan förståelsen av vetenskapen om uppmärksamhet hjälpa oss att återfå vårt fokus när vi behöver det för att förbättra både vår produktivitet och vår förmåga att känna lycka?
Poddens gäst är Dr Gloria Mark, en psykolog och kanslerns professor i informatik vid University of California Irvine. Dr Mark studerar hur människor interagerar med teknik i sina vardagliga liv och hur teknik påverkar vår uppmärksamhet, multitasking, humör och stressnivå. Hon studerar människors beteende i verkliga miljöer och hon har upptäckt att vår uppmärksamhetsförmåga har minskat under de senaste två decennierna. Hennes nya bok, publicerad i januari 2023, heter Attention Span: A Groundbreaking Way to Restore Balance, Happiness, and Productivity.
Kim Mills: De flesta av oss tror nog att vi vet vad det betyder när vi säger att vi uppmärksammar något, men du skrev i din bok att det finns olika sorters uppmärksamhet. Kan du prata om det? Vilka olika typer av uppmärksamhet upplever vi i vårt dagliga liv?
Mark: Låt mig börja med att prata om vad William James, psykologins fader, säger om uppmärksamhet. Redan på 1800-talet sa han ”Alla vet vad uppmärksamhet är. Det är att sinnet tar i besittning – i klar och levande form – samtidigt möjliga objekt eller tankebanor.” Naturligtvis vet alla vad uppmärksamhet är. Vi tror alla att vi vet vad uppmärksamhet är, men det är mycket mer komplicerat än så.
Så när jag studerade uppmärksamhet slog det mig att man kan vara väldigt engagerad i något och man kan anstränga sig mycket mentalt. Om jag läser en artikel är det utmanande för mig. Å andra sidan finns det många saker vi gör som inte alls är utmanande, men vi är väldigt engagerade i. Så när vi spelar patiens eller spelar enkla spel online, eller om en person arbetar med trädgård, kan de vara mycket engagerad och inte alls utmanad. Så vi bestämde oss för att studera olika typer av uppmärksamhet när människor använder sina devises. Vi undersökte människor under hela dagen och vi frågade dem; du ska svara mycket snabbt och berätta hur engagerad du var i det du just gjorde och hur utmanad var du i det du just gjorde.
Vi upptäcker att när människor är engagerade och utmanade verkar det finnas rytmer i dagen när detta händer. Folk verkar ha toppar i detta. Vi kallar detta fokuserad uppmärksamhet som tenderar att ske sent på morgonen och sedan mitten till sen eftermiddag, ungefär två till tre. När människor är väldigt engagerade i något och inte alls utmanas, kallar vi det fokuserad uppmärksamhet.
Många saker som människor gör sker rutinmässigt när de är online. Det kan vara enkla spel, det kan till och med vara att läsa nyheter aktiviteter på sociala medier. Vi tenderar att göra det relativt enhetligt utspritt under hela dagen. Men vi upptäcker att den fokuserad uppmärksamheten uppstår i rytmer och det verkar motsvara tillgången av våra mentala resurser som är tillgängliga.
Mills: Jo, jag nämnde i inledningen att du har hittat bevis på att vår uppmärksamhetsförmåga har minskat de senaste åren, åtminstone mätt i hur lång tid människor spenderar på uppgifter och skärmar på jobbet. Kan du prata om det? Hur mycket har vår uppmärksamhet krympt?
Mark: Så vi började mäta detta redan 2004, och vid den tiden var måtten vi använde stoppur eftersom det var det mest exakta vi hade vid den tiden. Vi skulle skugga människor med stoppur för varje enskild aktivitet de gjorde. Vi skulle spela in starttiden och stopptiden. Du arbetar på en skärm med ett Word-dokument, så fort du kommer till skärmen klickade vi på starttid, så fort de vände sig bort och kollade e-post klickade vi på stopptid för Word-dokumentet. Under tiden utvecklades mer sofistikerade datorloggningsmetoder som vi såklart bytte till. Så redan 2004 fann vi att det genomsnittliga uppmärksamhetsintervallet på alla skärmar var två och en halv minut i genomsnitt. Med åren blev den kortare. Runt 2012 var den tiden nere på 75 sekunder. De senaste fem, sex åren är vi nere på i genomsnitt cirka 47 sekunder, vilket även andra undersökningar stödjer.
Mills: Så varför är detta ett problem? Eftersom det verkar hända nästan universellt vid denna tidpunkt, är detta inte bara det nya normala?
Mark: Det verkar vara det nya normala eftersom vi verkar ha nått ett stabilt tillstånd under de senaste fem eller sex åren där dessa är de åtgärder vi ser. Är detta en bra sak? Jag skulle hävda att det inte är bra av följande skäl. Först och främst finner vi i vår forskning ett samband mellan frekvensen av multitaksing och stress. Ju snabbare skiftena sker, så kan man mäta ökad stress av personer som bär pulsmätare. Stressen går upp. Vi vet från årtionden av forskning i laboratoriet att när människor multitaskar upplever de stress, stiger blodtrycket. Det finns en fysiologisk markör i kroppen som indikerar att människor är stressade. I våra studier har vi också helt enkelt bett människor med väl giltiga instrument att rapportera sin stress, sin upplevda stress, och den har rapporterats vara högre ju tätare skiftena sker.
När människor flyttar sin uppmärksamhet så snabbt genom multitasking görs fler fel, vilket har visats sig genom studier IRL med läkare, sjuksköterskor, piloter. Vi vet också att prestandan går ner. Varför? För det finns något som kallas en växlingskostnad. Så varje gång du byter uppmärksamhet måste du omorientera dig till den nya aktiviteten, den där nya saken du uppmärksammar, och det tar lite tid.
Så tänk om du skriver, låt oss säga, säger att du skriver ett kapitel och du plötsligt slutar med det du gör och du byter och gör något annat, och sedan kommer du tillbaka till det. Det kommer att ta lite tid för att rekonstruera, vad skrev jag? Vilket ämne tänkte jag på? Vad var det för ord jag använde? Det tar lite tid. Och så vi ådrar oss dessa byteskostnader under hela dagen när vi flyttar uppmärksamheten, skapar ansträngning. Vi använder mer av våra värdefulla mentala resurser utöver det arbete som vi faktiskt behövs.
Mills: Du har också upptäckt att en del byten är bra. Det är normalt under loppet av en dag så att du verkligen kan koncentrera dig på något under en längre tid, för att sedan ta en paus – kanske går en promenad. Är inte det något vi faktiskt behöver göra?
Mark: Absolut. Det är så viktigt att vi tar pauser för om man jobbar tills man blir utmattad, då kan man förstås bli utbränd. Det är så viktigt att ta pauser och fylla på. Och genom att ta pauser har vi mer energi, vi har mer uppmärksamhetsförmåga och vi kan faktiskt göra mer. Vi kan bli mer produktiva. Problemet är att många arbetsmiljöer, inte ger människor möjlighet till att ta meningsfulla pauser, vilket gör att vi hamnar i ett läge där prestationen blir lidande.
Nu, om du ska ta en paus, är det verkligen viktigt att ta en paus vid en punkt i uppgiften som kallas en pauspunkt. Och en brytpunkt är en naturlig stopppunkt i en uppgift. Så om jag går tillbaka till skrivexemplet, om jag skriver något, skulle en brytpunkt vara i slutet av ett avsnitt eller till och med i slutet av ett stycke. Alltså vid en naturlig punkt som gör att, när jag återkommer till uppgiften, krävs minimalt av mig för att återstarta. Om du avbryter dig själv mitt i, istället för vid en naturlig stoppunkt, kommer du att använda mycket mer mentala resurser, vilket också är mer stressigt.
Tills nästa PaperMess – må väl!
Måns Löfgren